Nu är det dags igen......
Vi har tre områden som byter bovärdar nu i maj.
Det är Rickard Marklund som börjar sin tjänst i Centrala stan. Han har tidigare varit bovärd i Hortlax-Bergsviken och Roknäs.  Det området tar Peter Nilsson över nu från 15 maj.
Peter som tidigare varit bovärd på Djupviken lämnar över sitt område till
 Robert Wikman.
|
|
PiteBo är ett av de 106 allmännyttiga bostadsföretag som hittills valt att ansluta sig till det så kallade Skåneinitiativet.
De allmännyttiga företagen har förbundit sig att minska sin gemensamma energianvändning med 20 procent från år 2007 till år 2016 och deltar därmed i en av Sveriges mest ambitiösa frivilliga energisparprogram.
Företagen som anslutit sig äger och förvaltar tillsammans nära 400 000 lägenheter.
En ny mätning visar att Skåneinitiativet minskat den gemensamma energianvändningen med 8,3 procent. Från i genomsnitt 156 kWh per m2 till 143 ,Wh per m2 och år.
De företag som minskat mest energi i procent är:
Stiftelsen Kommunhus, Tingsryd
Minskning: 20,65%
Fastighets AB Umluspen, Storuman
Minskning: 15,8%
AB PiteBo
Minskning: 15,5%
Källa: SABO AB
|
|
|
PiteBo klargör reglerna kring uppsägningstider vid inflyttning till äldreboende.
Vem ska betala för de outhyrda lägenheterna, ska PiteBo´s 4 000 hyresgäster eller ska Piteå kommuns alla 30 000 skattebetalar stå för notan? Det är en fråga man kan ställa sig som kommuninnevånare.
Vi kan konstatera att det händer saker och ting i våra liv som vi inte rår över, det kan vara att man på grund av till exempel sjukdom, arbete på annan ort, separation med mera inte kan fullfölja sitt hyresavtal som man har ingått utan att eventuella merkostnader uppstår, detta är givetvis väldigt tråkigt för individen.
Om PiteBo förkortar uppsägningstiden utan att ha en ny hyresgäst som betalar hyran resulterar det i att PiteBo´s övriga hyresgäster får stå för kostnaden för den outhyrda lägenheten i form av hyresintäktsbortfall.
-om PiteBo´s pengar ska användas till att förkorta uppsägningstiden för dem som är i behov av det för speciella skäl innebär det att de måste tas från övriga hyresgästers behov av reparationen eller renovering av lägenheter, säger Maria Adlers, VD PiteBo, som även tycker att merkostnad som uppstår ska betalas av alla kommuninvånare i Piteå kommun och inte enbart belasta PiteBo´s hyresgäster.
Vi vill klargöra att PiteBo har tillsammans med Pikab (moderbolaget för kommunkoncernen) följt kommunfullmäktiges beslut den 14 december 2009 där vi gavs ett uppdrag – att se över möjligheten för lägenhetsinnehavare att under vissa omständigheter kunna korta uppsägningstiden. Efter beslutet i kommunfullmäktige fördes det diskussioner kring frågan om uppsägningstider med Pikab och resulterade i att nya ägardirektiv fastställdes av PiteBo´s bolagsstämman 21 maj 2012. Därefter arbetar PiteBo givetvis efter dessa.
-vi har under 2012 haft 44 stycken hyresgäster som bott hos oss och flyttat till ett vård- och omsorgsboende för äldre, av dessa 44 har 50 % fått förkortad uppsägningstid, säger Mattias Sandström, ekonomichef på PiteBo.
I direktiven står bland annat fastställt att ”Erbjudande om tillträde till berörd lägenhet ska ske i turordning efter AB PiteBo´s eget kösystem.” Detta medför att en lägenhet som sägs upp och läggs ut för uthyrning har tre månaders uppsägningstid, men om man önskar lämna den före uppsägningstidens utgång kan man uppge att den är tillgänglig tidigare. Det är i sen tur upp till den tilltänkte hyresgästen att avgöra om han eller hon kan flytta in tidigare än uppsägningstidens utgång och under 2012 har det till vår glädje lyckats i hälften av alla omflyttningar.
|
 |
På 30-talet i Sverige bodde många trångt och i mycket dåliga bostäder. Kraven växte på att samhället skulle ta ett större ansvar och en bostadssocial utredning tillsattes. När sedan kriget tog slut 1945, slog barnafödandet rekord. Byggandet hade legat nere länge och bostadsbristen var nu akut. Ett riksdagsbeslut om statliga lån gav kommunerna, genom de allmännyttiga bostadsbolagen, möjlighet att bygga goda bostäder åt alla.
Husen som byggdes var ljusa och rymliga, här fanns lekplatser och grönområden. Daghem, bibliotek och boende för äldre följde och var med och skapade levande stadsmiljöer. Sverige blev unikt i Europa eftersom den allmännytta vi byggde inte bara blev socialbostäder för de sämst lottade utan också höjde livskvaliteten för alla. Den svenska modellen för allmännytta var född.
Miljonprogrammet blir till
Tjugo år senare var det dags igen för regeringen att ingripa. Än en gång var bostadsbristen i Sverige akut och med hjälp av statlig finansiering byggdes, under bara tio år, lite drygt en miljon bostäder runt om i landet – främst flerbostadshus men också många radhusområden.
Läs vidare på Allmännyttan.se
|